evelinajustnu

Jag skryter ofta med hur orädd jag är. Våldtäktsmän, mörker, skogen, att gå hem ensam om natten och annat som många är rädda för, skrämmer mig inte ett dugg. Men när någon frågar vad jag är rädd för vet jag precis. Bredvid höjder (som faktiskt är en realistisk rädsla, till skillnad från spindlar och kryp) är cancer det som skrämmer mig mest i världen. Jag antar att det är just därför jag jobbar med det jag gör. Jag tittar cancern rakt i ögonen, tar tumören vid hornen och utsätter hela min själ för den största rädslan. Precis som man gör med spindelfobi. Första intervjun jag var på på onkologen i Borås höll jag på att svimma bara jag kom innanför dörrarna. Hela världen snurrade och jag mådde illa. Så rädd var jag för cancern och då var det inte ens jag som var sjuk! Nu har jag i mitt jobb sett cancer i alla dess former. Från hårcellsleukemi till peniscancer. Från hjärntumörer till cancer i ändtarmen. Dessutom cancer som spridit sina äckliga metastaser i hela jäkla kroppen. Jag kan inte påstå att jag är mindre rädd. Inte det minsta. Livet har dock lärt mig att ALLA drabbas av cancer. Är det inte du själv är det din granne, din mamma, din kompis, kassörskan i affären, din farfar, din svärmor eller din fröken. ALLA drabbas.

-

Eftersom man måste vara frisk för att vara sjuk och klara av allt som händer när man har cancer så finns det flera cancerföreningar men forum där man kan få tips av sådana som vet bättre. Ung cancer är en sådan förening som är till för unga cancerdrabbade. Om man mot förmodan har missat deras fantastiska film "Det är okej att känna" tycker jag att man genast ska gå in och titta. De har också en kampanj med orden FUCK CANCER och jag kan inte annat än älska deras arbete och hålla med. Därför klickade jag hem ett gäng mössor häromdagen. För vad passar mig bättre än snygga mössor med budskap? FUCK CANCER!