Matte!

Idag har jag skrivit tenta.

Vi skrev farmakologi och läkemedelsräkning. Jag hade fått höra mycket hemskt om läkemedelsräkningen före. Bland annat faster/skolsyrran Carole berättade att läkemedelsräkningen var det värsta hon har varit med om eftersom man inte får göra fel. Jo, det är klart, man sätter ju någons liv på spel om man räknar fel och därför måste man ha 100% rätt på tentan. Jag var livrädd men när jag väl satte mig med övningstentan några dagar innan så släppte allt vad oroligheter heter. Det var inte det minsta svårt!

Idag på tentan satt jag bara och myste när jag kom till räkne-delen. Jag älskar ju matte! Jag är en sån nörd! Det är ju fantastiskt, underbart, roligt att räkna! Varför läser jag till sjuksköterska tänkte jag? Jag kanske får se till att bli narkossköterska så att jag får räkna på anestesi-gaser.

Hoppas nu bara att jag inte har slarvat och gjort nått fånigt fel. Jag tror säkert att jag har gjort nått fel och att jag kommer få skriva den igen. Inte för att det var svårt utan för att jag har slarvat! Men men, så kul som det var så kan jag gärna skriva en till!

En räv

Idag har jag varit i skolan.

För första gången på mycket länge gick jag upp tidigt idag. Det var faktiskt mindre trevligt. Jag promenderade till skolan eftersom cykeln har punka och jag är för dålig för att göra någonting åt det. När jag kom ner mot ån mötte jag räven. Jag har mött räven förr. Det var i förrgår på väg till bror. Är det inte konstigt att det går en livs levande räv mitt i stan? Jag är lite rädd i alla fall. De som känner mig vet ju att jag har en viss skräck för fjällämlar och någonting säger mig att rävar är ännu farligare...huuu.

Jag har skrattat hysteriskt mycket idag i skolan. Det första var en diskussion angående när man ville ha barn i framtiden.
Tjej 1: Om jag inte har barn innan jag fyller 30 så får det bli en såndär jungfrufödsel, precis som... åh va heter det nu?
Tjej 2: Maria och Josef?
Tjej 1: Nej inte dom! Just det! Det var ju i Dr. House!
Diskussionen fortsatte genom att de funderade över varför Josef aldrig misstänkte att Maria varit otrogen, " Det är ju uppenbart att hon var det". Som den Bibelvetare som jag är förklarade jag för tjejerna att det kom en ängel och berättade för Josef att han inte skulle lämna henne och att hon var gravid genom helig ande.
Tjej 1: Maria måste ha sagt: Du Josef, det kom en ängel och satte på mig, han hette Angelo.

En annan rolig sak är en duktig sjuksköterske-student som har lärt sig att bakterier dör vid värme över 70 grader eller vid ljus. Hon har därför, under lovet, försökt bli av med sin halsfluss genom att lysa på tonsillerna med lampa och dricka kokande vatten. Det kallar jag en flitig student!

Utvärdering "Dramaten"

Idag har jag och dramaten handlat.

Smidig ihopfälld: Nja, sådär.
Gott om plats utfälld: Ja! Tog tillfället i akt och köpte 1.5 kg havregryn!
Tantkänsla: Hög.
Konstiga blickar: Ja. Från tjejen i kassan som tyckte att bandet borde varit tomt på varor, så att hon kunde låta nästa kunds varor rulla, när jag inte ens hade lyckats fälla ut den. Det tar lite tid...
Klarar:
Vanlig gata: Ja!
Snö: Ja, så lagom som det är nu iaf!
Kullersten: Inte provat.
Rulligt grus på grusgång: Lite svårare men det gick.
Trotoarkanter: Ja, om man kommer rakt framifrån.
 
Jag är trots/på grund av den höga tantkänslan mycket nöjd med min julklapp. Ett minus är ju heltklart att det tar så lång tid att fälla ut den men den tiden kan man nog lyckas dra ner genom flitigt användande. En fantastisk julklapp!

Vilken dag!

Idag har jag åkt tåg!

Redan en bit före Skutskär reste jag och bror oss upp och stälde oss längst bak i tåget, vid våra väskor. Där kunde man se bakåt från tåget, på rälsen! Riktigt fint att se snön glittra bakom tåget! Det kom en dam och pratade lite med oss. Hon skulle av i Gävle och röka eftersom hon skulle ända till Lule. Vi var framme i Gävle tjugo över tio på kvällen. Tanten skulle vara hemma halv tolv nästa förmiddag. Jag ber om ursäkt till alla norrlänningar jag har sårat i mina dagar på grund av min brist på Norrlandskunskap.

När vi klev av tåget frös snoret i min förkylda näsa till is direkt! Friskt och skönt tänkte jag och sa adjö till Martin och började traska upp för backen mot Brynäs. En stor backpacker-rygga, en dator och den fina "dramaten" som jag fick i julklapp, fylld med andra julklappar. Ganska mycket att bära med andra ord. Mamma tyckte att jag skulle ta taxi men det är ingenting för starka typer som jag. Det är någonting speciellt med den där dryga backen, jag gillar den, jag får en mysig stämning i kroppen!

När jag äntligen var hemma möttes jag av min lila hall, mina ljusstakar i fönstrerna... men också lite mysko saker. Min brandvarnare på bordet med batteriet bredvid. Någonting annat mycket mystiskt var pipandet som kom från köket. Någonstans, under diskbänken lyckades jag klura ut, var det någonting som pep. Jag ringde bror som är den mest otekniskaste jag känner och han sa att jag trots den sena timman skulle kontakta min lilla hustomte: Lojsan! Så blev det och hon kom fram till att det var ett larm för att varna att det fanns en vattenläcka. Vem som kan göra nått åt det en söndagkväll vid elva viste hon inte så hon skulle fixa det imorgon. Tills dess får jag stå ut med pipet...

Jag ångrar att jag glömde mina hörlurar i Borås...

RSS 2.0