evelinajustnu

I tisdags var jag ute och cyklade på förmiddagen innan jobbet. Vädret var perfekt och jag hade våriga kläder på mig. Jag tog en tur som jag gått, sprungit och cyklat många gånger förr men nu var det säkert fem och tio år sedan sist. Jag cyklade genom skogen till Kypesjön. En liten sjö dit jag på låg-, mellan- och högstadiet vallfärdade tillsammans med klasskamrater för att få bada, orientera, springa skollopp eller kolla på växter. På lågstadiet gick vi dit minst en gång om året och jag ramlade varje gång i den branta backen som leder ner till sjön och varje gång gick det hål mina hängslebyxor och huden under. Varje gång grät jag. Varför skulle vi alltid springa i den? Den var ju för brant!? I tisdags gick det bättre och jag kom hem med hela knän och lite foton på is och vajande vass.

(så såg själva fotografen och nostalgikern ut)