evelinajustnu

Det har snöat lite i natt och på förmiddagen. Rätt vad det var skingrades molnen och solen tittade fram! Jag tog fram kameran för första gången på länge. Världen är helt överdriven som Abbes brorsa (LÄÄÄÄS) sa!

Ikväll har jag varit ensam hemma. Det händer inte ofta. För det första är jag nästan aldrig hemma och när jag väl är det är inte ofta jag är ensam. Det trivs jag med. Men ooooh vilken mysig ensam-hemma-kväll jag har haft! Jag har lagat supergod mat till mig själv, tittat på snön som vräker ner utanför, kollat på tv, surfat, målat naglarna, läst Heja Abbe-bloggen (som för övrigt har tagit upp mycket av min vakna tid de senaste två/tre veckorna), bakat kladdkaka, ätit kladdkaka och kollat på Playa del Sol (säsong 1). Heeelt underbar kväll, helt för mig själv och med energi som gjort att jag inte bara somnat i soffan. Behövde nog den här kvällen för mig själv. Brukar som sagt inte hända så ofta. Men nu är förvisso Rut i Stockholm och Rob i Västerås tills på söndag så jag kanske får fler liknande kvällar i helgen.

Idag är det 26/1 igen. Datumet man aldrig glömmer och som får en att tända ett ljus och köpa en liten rosa ros. Man tänker också på hur det hade varit att ha en sjuåring i familjen, vad hon hade önskat sig i födelsedagspresent och om hon också hade druckit rött te till frukost.

Funderar seriöst på att ha ett uppehåll från facebook. Är förvisso väldigt informativt och trevligt tidsfördriv men just nu vill jag inte veta vilka som:

Igår var det Allahelgona. Jag satt hela dagen och väntade på att det skulle bli mörkt så att jag skulle få ta mig till kyrkogården och tända mina ljus för alla som inte finns hos mig längre.

För mig är ont i magen och ångest synonymt. Jag börjar tänka, får mer ont i magen, börjar må illa, kan inte koncentrera mig, börjar tänka ännu mer, pulsen ökar och jag vill bara lägga mig ner och gråta.

Efter frukost cyklade jag till Hemlingby. Den vägen är inte alls rolig att cykla och jag var helt svettig innan jag ens var framme. Efter två timmar var jag hemma igen men frisk luft i lungorna och skogsljud i öronen. Hjärnan var nog ganska rensad också.

Världens vackraste kör! Ta god tid på dig och kolla igenom ALLA klipp med PS22 Chorus! Viva la Vida är underbar! Missa inte den!

Började morgonen med alldeles för varm nyponsoppa. Så varm att den bränner i halsen när man sväljer. Plötsligt försvinner frukostbordet och Gävle och förvandlas till en värmestuga i Åre och jag är omgiven av kalla men lyckliga och glada vänner i underställ.

Länge länge har vi planerat. När Mamma Mia, den engelska "riktiga" versionen kommer till Sverige, ja då ska vi se den! Jag är besatt av filmen och kan nästan alla repliker och sånger utantill. Jag har en dröm om att en gång i mitt liv få spela med i musikalen själv. Drömrollen är självklart Rosie, den lite mulliga tanten som blir kär i en av Sophies pappor. Drömscenen är när hon sjunger Take a chance.

Det finns små saker man kan göra med sitt hem för att få vardagen att bli lite lättare.

Det finns ingen i världen som kan säga: Jag gillar dig, jag saknar dig och jag älskar dig, på samma sätt som min Selma. Finns heller ingen i världen som säger det lika ofta och med sån kärlek. Det sätter sig mitt i hjärtat och jag blir varm i hela kroppen.

Två veckor går fort, två veckor går fort, två veckor går fort, två veckor går fort....

I helgen var jag och min sötasyster i Malmö och tittade på våren och åkte hiss! Superdupermysigt! Det tackar vi för! Vädret var inte det bästa men våren har kommit långt mycket längre i Malmö än i Gävle!

Inte alls förvånad. Blev frisk från förra förkylningen i fredags och nu är det dags igen. Feber, halsont, snor, huvudvärk (som inte är av denna värd, kan BARA ligga ner) och lite ögoninflammation på det. Känner mig som en zombie.

Jag håller på att bli sjuk igen! Vilken förkylning i ordningen det här året är det? Orkar inte!

Mitt bloggande här går ju lite sådär...Det kan bero på att jag har flera andra bloggar som måste hållas vid liv!

En observation som alla jag känner, som någon gång har arbetat i vården, har lagt märke till är att vårdpersonal alltid går på någon form av diet eller bantningskur. Antingen dricker dom shaker eller så knaprar dom äpplen och dricker vatten. Det mesta kretsar kring mat och inte mat.

Jag pendlar till Storvik i fem veckor.Det är en liten håla skulle man kunna säga. Lite charmigt. Tyvärr är det väldigt skräpigt på busshållplatsen. Som om det stod en papperskorg där en gång men att den exploderade och allt skräp bara flög upp i luften och sen bara landade igen. Jätteblä! Flaskor, burkar, plastgrejer, påsar, en halv bandyklubba, snusdosor, ciggpaket, papper, tidningar...osv.